Jag har sedan i lördags haft tandvärk. Något jag får titt som tätt, och som brukar försvinna med värktabletter och kyla. Jag vet vad det beror på och jag har dragit mig länge för att gå till tandläkaren. Med tredje dagen av värk från helvetet och en fröken Vrede som blev 4 år och grät konstant så var det ett måste att ringa tandläkaren igår. Det var inte bara hålet som gjorde ont nu, utan hela käken gjorde också ont. Fick tid hos jouren i Krokom. Pappa körde dit mig och väl inne i stolen trodde jag min tid var kommen. Så känner jag så fort stolen börjar lutas bakåt för att man ska öppna munnen.Förklarade för tandläkaren hur rädd jag är och hur ont jag har just nu och hon kollade försiktigt, försiktigt i munnen. La på bedövningssalva och sedan var det dags för sprutan. Som känt är denna donna även spruträdd. Men tandläkaren var helt fantastisk. Tog det verkligen jättelugnt och kollade av hela tiden så det gick bra. Bedövningen skulle få lägga sig så vi småpratade medan och jösses vilken lättnad när den tog. Jag var i himla riket. Att slippa värken, vilken känsla. Vi började med röntgen. Där såg hon att en infektion fanns i hålet och att den börjat gått ner mot käcken. Och att en rotfyllning är ett måste om jag inte vill dra tanden. Men till det jävliga, jag har tydligen extremt långa rötter så att dra en tand kan bli mer smärtsamt än vad det ska va. Suck... Inte nog med att man har dåliga tänder så har man långa rötter på det. Dålig kombo kan jag tycka. Jag fick iallafall en provisorisk lagning på hålet jag hade, och en penicillinkur på det. Det har aldrig någonsin gått så bra hos tandläkaren som denna gång. Vilken fantastisk människa jag fick hjälp av. Jag hade lätt kunnat gå till tandläkaren varje dag om denna kvinna var min tandläkare. Allt var frid och fröjd tills bedövningen började släppa. Åfyfaro säger jag bara. Där och då skulle jag lätt kunna vara helt tandlös för den där smärtan gick inte att beskriva med ord ens. Nu börjar det kännas lite bättre, om än fortfarande fruktansvärt ont. Men jag vet en tjej som tänker ringa tandläkaren och skriva in sig iallafall. För det spelar ingen roll hur rädd jag är för dom där dårarna som borrar och donar i tänder, jag vägrar få så här ont igen. Jag har trots värken jobbat. Har varit skönt att haft något att göra, trots att jag inte varit på topp. Jag har gått på jobbet och gjorde det som skall göras och sedan gått hem och lagt mig i fosterställning i princip. Att jag älskar mitt jobb har väl inte undgått någon och jag är så glad för jag har så fantastiska medarbetare som förstår och lyssnar.
1 kommentarer
E.
10 Sep 2014 00:08
God kväll : Fröken Vrede , jag känner med dig hur blir man tandläkare???. Jaja det är tur att någon vill rota i andras gap. Det är få saker jag tycker är värre än tandläkaren. Hoppas du får en lika bra tandis nu som den i Krokom. Håller tummarna! God natt och sov gott.<3. Erland.
Kommentera