Hade en mycket märklig dröm inatt.
Eller inte märklig i den benämningen, utan märklig för att jag har drömt exakt samma dröm en gång förut, för flera, flera år sedan. Tio år sedan minst. Allt var lika, men människorna i drömmen hade ändrats.
Nu var människorna nära vänner, Joel, Ludwig och andra i min närhet. Några fanns kvar sedan den förra drömmen, en gammal gubbe jag inte vet vem det är.
Det är något slags kalas. Vi är alla samlade och har skoj. Jag och Joel (och Ludwig förmodar jag) ska bo i huset tillsammans med gubben samt några till. Sist jag var i huset, sov jag i sovrummet mitt emot ytterdörren. Huset, ser jag så väl framför mig. Man kommer in i hallen, går in en bit så är toadörren till vänster, fortsätter inåt och där är köket. Ser exakt hur allt står i köket också. Sovrummet jag var i sist är i anslutning till köket. Och in till vänster är vardagsrummet.
Vi står ute på gården, i en lekplats på XXX gård (Vill ej skriva ut namnet), där leker vi med barnen. Efter ett tag så ser vi björnar komma ut från skogen 300 meter mitt emot gubben hus. Åkern är ungefär 200 meter. Exakt detta hände i förra drömmen också. Då var det dock bara en björn och nu var det, vad jag gissar en hona, en hane och tre björnungar. Vi alla skyndar oss att springa till gubben hus, där är det tryggast att stå. Björnarna kommer snabbt fram till lekplatsen där vi just varit. Dom verkar ej aggresiva. Efter många minuter ute så går vi in, jag och Joel, samt Ludwig. Jag är på väg till sovrummet jag en gång varit i förut, när Joel säger att vi inte ska sova där, utan på övervåningen.
Det som är hel konstigt med denna dröm, är att allt som är sist, förutom människorna. Varken Joel eller Ludwig var med då. Men gubben, vem är han? Han känns så bekant, vet inte om det är för att jag träffat honom en gång förut i drömmen eller om jag faktiskt "känner" honom.
Jag visste liksom var som skulle hända, nästan frekvens av drömmen. Så det var ingen "ny" dröm, utan det var exakt. Det känns som att jag "tillhör" den här gubben. Alltså, som att han vore en släkting. Han är väldigt gammal, 85 år kanske. Men pigg och alert och blev väldigt glad av att vi kom.
Just det där att jag minns allt så himla väl, gör mig fundersam på vad drömmen vill säga mig. Jag drömmer ofta, och mycket, men brukar aldrig komma ihåg detaljer. Nu vet jag ALLT.
Läskigt.
Här hemma fortsätter vi kraxar. Ludwig är dock feberfri, som tur är. Men båda går runt med halsont och är lite segare än vanligt.
Kommentera